Pärlor och turbaner

Mormor gav mig en kjol som hon köpte på Kyrkslätts marknad (direkt ett dåligt tecken). Den är en gräddfärgad fluffig grej med små pärlor, vissa är röda och vissa ser ut som små mynt med drottning Elisabeth IIs huvud på. Pärlorna slår mot varandra så att det låter när man går.

Hon köpte också en till åt mig, som var smärtsamt blå. Den kommer jag att göra mig av med diskret, efter att hon har åkt hem. Det är ytterst sällan som jag faktiskt använder kläder som andra har köpt utan att jag var med (därför köper mamma aldrig kläder åt mig, men mormor visste väl inte). Men den gräddfärgade har potential…

Det brukar finnas en man med turban som säljer liknande mystiska kjolar på Kyrkslätts torg. Det var nog inte han den här gången, berättade mamma, men försäljaren hade en konstig hatt och en lång skägg. (En utlänning! :O ) Jag brukar aldrig ens titta på turban-mannens kjolar, för då börjar han prata med en (vad finskt jag har blivit!) och visa alla de ”fina” kjolarna. Som man ”inte kan leva utan”. Om man då inte vill köpa en ser han ledsen ut och vägrar fatta poängen, så att man känner sig hemskt skyldig om man går därifrån.

Jag finner hela situationen mycket roande, men är inte säker varför😀

~ av christa89 på maj 25, 2008 - 22:55.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: