Skönhet och det outgrundliga

Vad är det med oss människor och skönhet?

Jag grubblade idag: hur kan det vara att samma person kan synas oändligt vacker eller hisnande ful, beroende på? Och vilken är då rätt?

Det finns kanske ett slags trygghet i att se se själv som vacker – eller även i att se sig som ful. Då har man något stadigt att utgå från. ”Jag är såhär och såhär.” Etiketter.

Att se bortom sådana begrepp och istället inse sanningen – att man är vacker och ful, samtidigt, och att oändlighet ryms i ett sandkorn – det kräver modet att släppa alla föreställningar om att man är i kontroll, och att istället inse ens egen obetydlighet.

Så modig är inte jag.

~ av christa89 på augusti 27, 2008 - 1:37.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: