”Modern finlandssvensk lyrik”

Jag har, i en stund av svaghet, lånat en bok med konstiga dikter, finlandssvenska sådana till och med. Dikter får en på sånt märkligt humör, men även det är skönt ibland. Ett steg ut ur sin lilla självupptagna värld.

Skuggan i rummet
Sorgen, dess skugga i rummet
flyttar sig inte med solen
blir ej till skymning
när skymningen faller.
– Åke Gulin

En blick kan passera i ett ögonblick, men den kommer inte förbi under ett helt liv. Snabbare än tanken slungar den ut en osynlig rot och borrar sig in i ditt öga. Först då märker du vilken oerhärd tyngd ett ansikte måste bära.
– Kurt Högnäs

men det blå
är inte havet
utan himlen
i havet
och himlens blå
det färglösa
ljuset
genom ögats hinna
– Dick Karlsson

Och medan vi
tysta
sitter i halvskymning
kväll efter kväll
lever
televisionen livet
– Mauritz Nylund

Man hade sett honom på en krog
man hade sett honom dricka öl
man hade sett honom prata
med en ung skön kvinna
som inte var hans fru
man hade sett honom betala notan
och gå ut med henne ur krogen
det hade man sett
och han hade gått hem till henne
och hon hade bjudit på kaffe
och han hade druckit kaffe
och hon hade satt på skivspelaren och spelat en skiva
och han hade lyssnat till skivan
och han hade tackat för kaffet och tackat för musiken
tackat och gått
men det hade man inte sett
– Mauritz Nylund

Om landdelfinerna

Förr fanns det ja förr så fanns det har många av oss hört att det fanns en sorts landdelfiner ja det stämmer det fanns det

De talade trögt de tog tid på sig med dova läten var helt enkelt inte så långt hunna utan mycket långsamt ja så har vi hört sägas man lär inte ha kunnat förstå vad de sa om man inte övade sig att uppfatta ljuden

Och de simmade mycket sakta orkade heller inte länge ett par tre timmar orkade somliga andra sjönk och drunknade ännu tidigare så tröga och kraftlösa

Men det är tydligt får anses klart att de var medvetna varelser rörde sig inte alltid planlöst hade ett utvecklat sinne för jakt åkte målmedvetet omkring i sina stora bukiga skepp vad var det jo runda skal som de bodde i ungefär som fisklöss fast inuti fisken liksom

I somliga trakter kunde man inte undgå att stöta på deras fartyg alldeles riktigt det fanns farvatten där de vimlade

Annars så bodde de på stränderna uppe på land inte grunda vatten utan själva landet ja men hur kunde de röra sig jo de hade den sortens fenor att de hoppade på dem haha det måste ju ha varit en vidunderlig vikt hur orkade de orkade inte heller

Men de kunde tala med varann genom läten och viftningar det fanns många exempel på det får betraktas som säkert däremot kunde de inte tänka ihop med varann som vi kan och det finns många exempel på det med

När någon av dem föll i vattnet från ett skepp och började simma så visste inte alltid de andra av det utan seglade vidare så han var liksom avskuren ojdå till och med de korkade hajarna fick ofta veta det före landdelfinerna

Det hände nångång att man kunde lyfta och försöka bogsera dem i land och där låg de sen på stranden men de dog ofta på vägen

De hade svaga muskler de hade klent förstånd men vad de kunde bra det var att döda med olika sorters stänger och linor och knivar och krokar och spetsar och ljussken och knallar och så att vattnet trycktes ihom och klämde till från alla sidor man visste aldrig säkert var man hade dem.

Man kunde följa deras båtar i dagar och allt var lugnt och så med ens började de döda igen som rasande totalt oberäkneligt valar och fisk och varandra och fåglar.

Det är vad många tror nu för tiden att det är därför de har försvunnit man har inte hört talas om dem på mycket länge har ni kanske sett någon av dem nej inte sant inte jag och inte heller jag men en gamling som jag träffade när jag var liten hade varit med om

Ja det har man ju hört berättas

Om de stora åskvädren den gången det var för länge sen när alla vatten nästan fördärvades

Och sen dess har man inte sett till dem antagligen slog de ihjäl varann är det många som tror och så dog de ut lite synd för det kunde ha blivit nånting kanske fanns där ändå endel möjligheter

Kanske det ja det var landdelfinerna det ska vi simma till räkbankarna ett tag

~ av christa89 på november 20, 2009 - 18:19.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: